Störningar av den biologiska klockan kan ha konsekvenser. Om jet lag

 

Inom Världshälsoorganisationen finns en avdelning som heter International Agency for Research Cancer (IARC), som tagit fram en skrift om nattskiftsarbete  och cancer.

 Skiftarbete sker under den tid då folk i allmänhet sover. Människor arbetar ofta nattskift inom hälso- och sjukvård, tillverkningsindustri, transport, detaljhandel, tjänstesektorer och service. I skriften läser man att nattskiftsarbete kan vara cancerframkallande för människor. Detta utlåtande baseras på begränsade bevis från mänskliga studier (om bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancer), tillräckliga bevis för cancer hos försöksdjur samt starka mekanistiska bevis hos försöksdjur (med vilket avses att de fysiologiska processerna bakom utvecklingen av cancern är kända). Bland de mekanistiska bevisen har du forskning om dygnsklockan. När dygnsrytmen störs minskar produktionen av melatonin från tallkottkörteln, vilket innebär mindre melatonin i blodet nattetid. En sak vi vet om melatonin är att det är en stark antioxidant som fångar upp och motverkar de fria radikalerna i våra celler. Fria radikaler bildas som biprodukt då energin i cellerna produceras och de har biverkningar som kan skada vävnader och celler precis som biverkningar av läkemedel kan. I det långa loppet kan sådana upprepade skador bidra till cancer (vara cancerogena). Andra mekanistiska bevis är effekterna av sömnstörningar på immunsystemet liksom oregelbunden nybildning av celler. Sådan nybildning av celler behövs kontinuerligt nattetid för att exempelvis återställa eller ersätta skadade celler i magtarmkanalen som skett i samband med att maten bearbetats dagtid--man kan säga att vi har nattskiftsarbete med reparation av kroppen under sömnen.

 

Man kallar det som händer med skiftarbetares dygnsrytm för socialt jetlag. Under flygning över flera tidzoner vet man att det sker störningar i vår kropps dygnsrytm och vi kan få sömnstörningar men även påverkan på hur mage och andra organ fungerar. Det här med socialt jetlag är något som kommit sedan vi fick ständig tillgång till bra ljus oberoende av tid på dygnet. Sedan Tv:n kom och senare andra typer av bildskärmar har många människors liv förändrats och de är bundna vid apparaturen en stor del av dygnet. Detta har till följd av den naturliga stimulansen för sömnen som skymning och mörker innebär i stort sett har blivit borta. Dessutom tillbringas mycket tid inomhus och i många samhällen är människor utomhus i dagsljus en mycket liten del av dagen, som får till följd att man får alltför litet dagsljus. Även om jag befinner mig i ett rum med mycket bra ljus så är det ljuset svagt jämfört med dagsljus. Dagsljuset är mörka vinterdagar i Sverige är kanske 10 00 LUX och soliga dagar betydligt mer uppemot 100 000 LUX men ljuset inomhus är betydligt mindre 25–200 LUX. Detta har även det betydelse för produktionen av melatonin som under dagtid sker i mitokondrierna i våra celler. Mitokondrierna är den del av cellen där energin produceras och det är genialiskt av melatoninet produceras där under dagtid och alltså kan oskadliggöra de fria radikaler som bildas vid energiskapandet.

 

Man kan med fog påstå att många av oss lever med socialt jetlag vilket tros leda till många fall av ohälsa och sjukdom ibland sådant som går att leva med och annat som är allvarligare. Det är klokt att försöka minska på dessa riskfaktorer. Kroppen har sedan årtusenden utvecklade mekanismer för att ta hand om vår hälsa vilket det numera finns mycket kunskap om. En forskare, Till Roenneberg,  sa följande: Tänk er att ni sätter in tvätt i tvättmaskinen och sätter på ett program som skall gå i 70 minuter. Inte stannar ni väl maskinen och tar ut tvätten efter 10 minuter?! Då är den inte klar. Men det är precis så vi behandlar vår kropp då vi till exempel äter sent på kvällen eller vaknar och går till kylskåpet och tar en macka. Då bryter man kroppens reparationsprocess. Och det finns mängder av sätt  att förstöra för den naturliga kroppsrytmen.