Har vi en biologisk klocka

  Ja, det har vi. Men  vi använder den ganska dåligt nuförtiden.  För övrigt är det inte  bara en klocka utan forskningen säger att snart sagt varje cell i vår kropp har en egen klocka och den klockan är unik för varje cell. Den instruerar cellen  i vad den skall göra. Om det är en cell som skall producera hormon säger den åt cellen att nu är det dags att köra det. Produktion av hormonet kortisol  produceras mest under dagtid och är vårt vakenhetshormon. Det är dagsljuset   som är det som  igångsätter produktionen av kortisol. Det finns också ett hormon som stimulerar vår sömn. Det är mörker och dämpat ljus som  underlättar och framkallar produktion av melatonin i en körtel i hjärnan. tallkottkörteln.

I  grova drag kan man säga att  dygnet har två huvudbeståndsdelar: dag och natt.

Under dagen  skall vi äta, arbete, umgås med mera.

Under natten skall vi vila och sova.

Men riktigt så enkelt är det inte. Även när vi vilar och sover  sker nämligen mängder av saker i kroppen och inte minst i hjärnan. Under natten reparerar och städas det i kroppen. I hjärnan har under dagen ansamlats en massa restprodukter av den verksamhet som skett under dagen och nu under sömnen skall dessa samlas upp och utforslas från hjärnan. Man tror att detta kan ha stor betydelse för minska sjukdomar i hjärnan.

Mage och tarm har under dagen fått jobba hårt. Det har kommit mat och dryck som skall bearbetas. Detta innebär en belastning på till exempel de ytor i magtarmkanalen som kommer i kontakt med födan och de ämnen, kemikalier som kroppen använder för att tillgodogöra sig maten. I magsäcken produceras magsyra vilket är en ganska stark syra som bland tar kål på bakterier som inte skall vara i maten. Dessa kemikalier lämnar givetvis även märken på kroppens egen vävnad till exempel slemhinnor och liknande. Under natten  skall dessa skador  repareras och det är cellernas klockor som medverkar till att denna reparationsprocess kan ske. 

Men vad händer om man nu tar en smörgås sent på kvällen. Då måste alla dessa lagningsprocesser stoppa upp för nu skall mat bearbetas igen. Och ännu värre om man vaknar och tar mat mitt i natten. Då blir det aldrig någon riktig reparation gjord i  mag -tarm.  Vi kommer så klart att märka av det, genom  sura uppstötningar, mycket gaser, smärtor, magknip, diarréer, förstoppning.. Och kanske ännu värre, det finns studier som visar att en dygnsrytm som avviker från vår biologiska klocka  kanske medverkar till ett flertal olika sjukdomar.

Jag har under många år haft en del växlande magbesvär. Det blev lite bättre när det upptäcktes att jag inte tål gluten. Sedan började jag något som kallas FODMAP diet som innebär att man utesluter föda som kan göra att man får jäsningsprocesser i magen av vissa bakterier. Med denna diet blev  jag bättre och kunde hantera mina besvär. Men när jag läste om att man genom att begränsa tiden man äter  så började jag tillämpa detta. Jag har börjat att äta  under en niotimmarsperiod under dygnet och fastar resten. Under "fastan"  får jag dricka vatten.. Detta har nu pågått i cirka 40 dagar. 

Man kan säga att från och med dag två har jag varit besvärsfri från magen, Så nog tycks det ligga en hel del i den här forskningen om kroppens dygnsrytmer.