En svensk version av Don't lose your grip

  2017 fick amerikanarna Jeffrey C. Hall, Michael Rosbash och Michael W. Young Nobelpriset i medicin och fysiologi  för sin forskning om vår dygnsrytmklocka ( the circadian clock). En forskning som lett till en hel del praktisk kunskap om hur vi ska må bättre och undvika sjukdomar. Sjukdomar man redan idag vet att denna har betydelse för är sömnstörningar, diabetes typ II, överviktsassocierade sjukdomar, bipolär sjukdom med flera.   Bakgrund: Arvsmassan finns på kromosomer, som i sin tur finns inne i cellkärnan i en cell. Gener finns också i mitokondrierna men det är inte relevant här.   Dagtid när genen som heter PERIOD är aktiv tillverkas messenger RNA (budbärar RNA) som transporteras ut från cellkärnan till cellernas cytoplasma , det material som finns inne i cellen mellan cellmembranet och kärnan. (Nummer 1 och 2 på bilden)  I cytoplasman tillverkas sedan PER proteinet som sedan laddas upp i cellkärnan (Nummer 3 och 4) och där blockeras sedan genens aktivitet som följd

Däggdjurs fysiologi och beteende (och vi är däggdjur) är organiserade i ett dagligt program som möjliggör en samordand reglering i kroppen  styrd av ljus och mörkerförhållanden under dygnet. Denna organisation finns också i  flertalet celler i vår kropp som också  cirkadiska klockor (dygnsrytmklockor). Detta maskineri i cellerna utgörs av gener som regelbundet  uttrycker ( producerar) proteiner, som samverkar i ett nätverk i cellen och påverkar andra gener och därigenom  styr  cellens fysiologi och ämnesomsättning. Nästan hälften av alla däggdjursgener utrycks på detta sätt  med regelbunden rytm. I den moderna fysiologin  har betydelsen av dessa klockgener blivit alltmer utforskad, och man har funnit att de är direkt involverade i givetvis sömnstörningar, men också i utvecklingen av diabetes, cancer, bipolär sjukdom och andra kroniska sjukdomar.   För att detta dygnsrytmsystem ska fungera måste alla dygnsklockor i kroppen vara i takt med varandra och med  24-timmars dygnet;  Dett

  Jag försökt förstå mer om ljuset från solen och vad olika ljus kan göra med vår hälsa. Detta är ett mycket intressant ämnesområde och jag är nyfiken på vad som kommer att bli av denna nya kunskap från forskare och studier. Solskensspektrumet är från ultraviolett till infrarött vilket betyder från våglängderna från cirka 250 nm till 10 upphöjt till 6 nm. En nanometer är 0,000000001 meter . ljusets våglängd är viktig eftersom ju längre våglängd desto mer energi innehåller det. Så ljuset vi kan se innehåller bara cirka 40 procent av den totala solenergin. Den ultravioletta bara sju procent men det infraröda ljuset har mer än 50 procent av den totala solenergin.   Hur som helst, ultraviolett ljus med kort våglängd är viktigt och ger oss D-vitamin. Detta förklarar varför det är viktigt att exponera sig själv för solljus vid rätt tidpunkt för den latitud där man är. I Sverige till exempel är det mest möjligt att få D-vitamin från solen från mars till oktober och man måste "sola&qu